Hur det har gått .. (:

Nu var det ett litet tag sen jag skrev någonting här. Har varit väldigt mycket på praktiken så har knappt orkat starta datan, men nu är jag här igen o skriver..

Igår (onsdag 24/3) så var jag iväg igen till Surahammar för att träna lite hoppning. Innan hade inte Ninio blivit så jättemycket riden, men testade ändå. Länge sen han hade så roligt tror jag som han hade när jag styrde mot dem första hindrerna. Efteråt passade han på att bocka och studsa runt o börna lite, bara kul! :D Vi tränade mycket på att hoppa bana med brytna och böjda linjer, väldigt bra träning för våran del. Gick faktist jättebra tycker jag, fast liite måste hästen ju alltid tjafsa, men det är sånt man får ta. Svettiga och nöjda åkte vi därifrån senare! (Y) :)

Idag (torsdag 25/3) var jag ute och red Ninio en sväng efter jobbet, och GUUD vilken hääst. Hur fin som helst och ville bara jobba, och man fick måånga blickar på sig från bilisterna som åkte förbi. kulkul, nu blir det nog att satsa lite på dressyrtävlingar i sommar också, och fälttävlan, och hoppning :D :D.

Ridturen som slutade olyckligt..

Idag var det dags för ännu ett hårdpass för Ninio ute på vägarna. Thidemantygeln satt på och jobba skulle han. Gick kanoners, va såå fin och verkligen jobbade.

När jag va vid gamla flygplatsen kollar jag mig om och ser att jag blir förföljd av en gigantisk traktor med släp där det va högt staplat med halmbalar. Eftersom Ninio inte kan möta bilar utan att hoppa ur skinnet så gick jag tillbaka, mot traktorn för att gå in på det större området så vi skulle kunna komma bort från den farliga traktorn. Men icke då, Ninio får total panik och kastar sig och börjar stappla emot den ENORMA snödrivan. Sen fick han panik och reste sig rätt upp (och då blev det i reflex att jag tog tag i tyglarna = nacken på ninio blev ännu mera böjd) sedan kastade han sig över o försökte i panik hoppa snöhögen, MEN som befarat fastnar han och dyker med huvudet rätt ner i snön. Då flyger jag över huvudet, sedan kommer ninios kropp över mig. Pang så låg vi där och ben överallt och sparkar hit o dit. Tillslut lyckades vi komma upp på fötter & hovar iallafall, då hör jag den unga killen i traktorn fråga om det gick bra, och när jag svarat så åkte han bara därifrån. Idiot !
Ninio blev VÄLDIGT chockad och stod och tröck hela sitt huvud mot mitt bröst och andades jätte tungt. Där stod vi, mitt i den jättedjupa snön och kramades.

När läget var hyfsat under kontroll och traktorn försvunnit så tar vi oss tillbaka över snödrivan ut på vägen igen. Då ser man självklart hur hela Ninios bakben fastnar, och ser hur det hakar. Sedan kom min smärta också, jag hade fått en rejäl spark mitt i ryggen. Då va det bara ringa mamma och berätta allt, försöka ta sig upp på hästen och rida hemmåt tills vi mötte henne. Ninio va som tur va inte halt eller någonting.. men fortfarande VÄLDIGT osäker o stressad.

Om det inte hade varit över 1m djup snö i fallet hade jag nog haft gaaanska så många ben brytna vid det hära laget, så va bara tur att jag sjönk ner så pass mycket som jag gjorde.
Nu gäller det bara att äta massor av värktabletter och vänta. Svullen på hela ryggen och snart blir det nog blått som tusan också.
Ninio hakade rejält 3 ggr på hemvägen, men ingenting annat verkar ha gått fel för hans skull. I morgon får vi se hur han reagerar på allt, och hur ont han har.. =/